tänker en ny historia för våra kläder

Tänker på kläder. 

På en ny historia. 

Som inte handlar om sprillans och senaste och mest glittriga, men skön och bekväm och älskad länge. Och kanske mest lagad och mest använd i garderoben. Tänker att  tanklöst handlande bidrar stort till den här civilisationens största problem, och tänker att det liksom inte räcker att bara beskylla och skamma.  Istället: titta nytt på trasigt och lagat.  

Tänker på kjolar som snart har mer lagning än originaltyg. På tröjor med revor som sitter ganska hippt och snyggt. Tänker på välstoppade sockor och broderade knän på barnabyxor.På att kläder kan bli konstverk med sina alldeles egna egenheter.

Längtar efter en tid när väl använda kläder inte ses som fattigt och fult och skämmigt, utan som häftigt och snyggt och smart. Eller bara helt okej.

#ennyhistoriaförvårakläder

Semlor och gitarrer

Semmeldag på Roberts.

Semlor och musik. Med hur mycket grädde som helst.

tung i min hand

Blundar.

Faller tillbaka.

Slutna ögon

som stirrar mot väggen

rösten

som ekar tom

väsnas

i döva öron

och kanske

en doft

knappt där

redan försvunnen

styr mig tillbaka

jag vet

tillbaka

till modet

jag måste

veta

stenen

tung i min hand

som spricker

en grodd

ett hjärta

rötter som stilla

men ostoppbara

letar sig ner 

i mina fötter

en längtan

om fast mark

jord mellan tårna

i mina händer

värme

att fylla en kropp

hjärtat en sten
tung i min hand.

#myalgiskencefalomyelit
#mecfs
#närkroppensägernej

Soaring over black night skies

Lying in bed

thinking about long talks about love

life

death

about living

about processing

about letting go

mending things that broke

reliving to relieving

about finding the darkness within

finding the light within

and daring yourself to see both

acknowledge

and set free.

To Blythe

for being in my life (and in my mind)

even when I´m too tired to talk.

Mot England

på väg ut på resa

mot England

mot skumma små musikaffärer

second hand-butiker

caféer

british library

vänner

och 

London

Över havet. Över ett annat hav. 

Och sen väntar 

äventyret

Ha en underbar resa älskade ni.

 

.

Saker jag tagit för givet III

Trappor.

Hur lång är inte vägen upp till sovrummet

när kroppen inte vill...

#mecfs

#millionsmissing

#myalgiskencefalomyelit

#närkroppensägernej

Om tiden inte finns

Börjar läsa och slås av hur vetenskap och poesi bara är två grenar av samma träd. 

Ger min in på en resa i fysikens underliga värld.

"I det ögonblicket blir boken till en flytande lavaström av såväl klara som dunkla tankar. Om ni fortfarande är med mig dåska jag föra er dit jag tror att vår nuvarande kunskap om tiden sträcker sig, till det  nattens vidsträckta, stjärnprydda hav som vi ännu inte vet något om"

Läkning

 

Hon står bortvänd.

Jag ser hennes fötter, stadiga på jorden.

Jag ser att hon har vuxit. Hon har blivit stark.

Omkring henne: Ljus.

Jag frågar henne vad som hänt.

Hon vänder sin om. Ler.

I hennes händer ljuskällan.

Du hade rätt, säger hon och ser på mig.

Du sa att allt skulle bli lättare att leva med och jag ser det nu.

Alla känslorna skulle finnas kvar, men jag behöver inte hålla fast i dem.

Jag är fri och jag kan låta känslorna komma och gå och fortsätta utan mig.

Du sa det.

Det är då jag ser det. Hon har läkt.

Att jag har gått med henne. Tagit hennes hand. Och gått ifrån.

Lämnat. Hämtat. Hämtat hem henne.

Och hon har kommit fram. Kommit hem.

Hon är fortfarande där djupt inuti, men hon är också här.

För när jag hämtade hem henne hämtade jag hem mig själv och vi blev starka.

Hon vet vem hon är. Hon vet vad hon är värd och vad hon kom hit för att göra.

Och sorgerna som tyngde henne lever kvar, men de har ingen vikt, ingen massa,

och kan inte hålla henne tillbaka. Hon är sin egen. Som jag är min.

Jag står en stund och ser på henne. Hon har något vilt över sig.

Något okammat och glittrande och jag blinkar som för att jag vill vara alldeles säker på hon är där, och just som jag tror att hon nästan inte är verklig kastar hon av sig koftan och klättrar upp i kastanjen. Sätter sig på den lägsta grenen och dinglar med benen.

Och då vet jag.

Hon är där nu helt och hållet.

Här.

Jag kommer inte att förlora henne igen.

Sommarplaner

Telefonsamtal.

Och det är dags att börja läsa. 

Förbereda sig. 

För inspelningen i sommar.

Rollfiguren.

Historien.

Ser fram emot allt det där

som han ska vara med om igen.

Men just nu. I soffan framför brasan.

Och boken.

Ur död; liv

Februari. 

I jorden under oss
liv

återvänder till ytan

efter vintervila i kallt mörker

Ur höstens död

vårens liv

ur torra kalla rötter

små skott som spirar

ur frön som legat i ide under ytan

små rötter som gror

I mig

liv

när solen når mina vinterbleka kinder

och ropar också till mig att vakna

leva igen

krypa ur mitt vinteride

och gro

tid att släppa taget

låta dö

tid att göra plats för nytt

jorden; pånyttfödd

och jag med henne

ljuset; återvänt

och jag med det

gudinnan
också hon pånyttfödd

för att bära den groende våren 

i sitt sköte

för att bära

livet

i sin kropp

evigt kretslopp

död föder liv, 

ur död; liv