Runebergsdagen

Jag satt där tyst och hörde på,

och intet ord förspilldes

och natten hunnit halvt förgå,

när jag från honom skiljdes;

han följde mig till tröskelns rand

och tryckte glatt min bjudna hand

 

Sen sågs han aldrig mera nöjd,

om han ej mig fick skåda;

vi delte sorg, vi delte fröjd,

vi rökte vapnet båda.

Nu var han gammal, jag var ung,

jag blott student, han mer än kung

 

De sägner här i sång jag satt,

från gubbens läpp de stamma,

jag hört dem mången stilla natt

vid pärtans matta flamma,

de tala några enkla ord,

tag mot dem, dyra fosterjord.*

 

Runebergdagen. Bakar runebergstårta. Sätter  ett ljus i fönstret och läser ur Fänrik Ståls sägner. 

Poesi. Historia, myt och kulturarv. 

Medan brasan sprakar i kaminen och snön gnistrar i februarisolen där ute.

 

 

 

 

*Ur Fänrik Stål, Fänrik Ståls sägner

J. L Runeberg

Nyår i sovrumsfönstret

 

Nyårsafton på Roberts och husets alla unga har dragit på kalas någon annanstans. Firar nyår med brasvärme och favoritglass. Med böcker och film. Och när tolvslaget närmar sig kryper vi ner under täcket. Öppnar fönstret. Och skålar i kombucha medan vi kikar efter det nya året när det glider in över natthimlen.

När kroppen säger nej och gamla traditioner får bytas ut mot nya. Annorlunda. Men inte alltid sämre.

 

 

 

 

julfödelsedagsmorgon

 

Decemberfödelsedag igen. Och han fyller sjutton år. Tiden går sin strida ström och små barnafötter blir stora. Mamman blir nostalgisk och tänker på ett litet nyfött knyte i gungstolen en kall juldagsnatt för sjutton år sen. Kalasmorgon nu och kalas hela dagen. 

 

mörkernatt

 

Mörkernatt
och innan solen går upp
den trettonde dagen
på årets sista månad
tänder vi alla ljus vi kan hitta
för att locka fram henne
ljusets brud
som sjunger om solen
som snart ska lysa igen

om dagar i ljusöverflöd och värme
efter mörkertid
och kyla

vi tittar i brasan som brinner
i kaminen
och ser henne där

vi tittar på stjärnorna
som ännu på morgonen
lyser över nejden
hon är där

vi ser henne
känner henne
om vi blickar inåt

hon är där
och vi
ett förkroppsligande
av hennes historia

Mörkernatt
Mörkermakt
och den trettonde dagen
väcker oss med löften
om ljus

 

tjugoårsdag

 

" När jag blir gammal kanske jag får en annan kropp. Jag kanske inte flyger till himlen. Då får vi ringa flygaren och flygplanet så får de flyga hem mig i min nya kropp. Då får jag kanske skelettmage" 

-Lukas 3 år-

 

 

Födelsedagsmorgon i punkhuset på Roberts.  

Den där lilla ljuvliga ungen som pratade och pratade och aldrig kunde få nog av att fråga saker. Som sprang rakt ut i livet med vidöppna ögon, full av kärlek och tillit. Idag fyller han 20, lika hungrig på livet som då. 

 Grattis till mig som fått vara mamma åt den här sötnosen i tjugo år. Och grattis till honom för tjugo år i livet. Idag blir det kalas hela dagen.

Nybakta bullar, tjugåårspaket och höstaster från trädgården.

När ungen som nyss var en liten knodd

har vuxit upp och lämnar barndom och tonår bakom sig.

 

 

 

 

 

 

tjugoårströja

Tjugoårströja på stickorna. Lång, varm och alldeles orange. Väntar på oktoberfödelsedag och höstdagar under rodnande träd. Alldeles snart.

Nausea

 

 "I have never before had such a strong feeling that I was devoid of secret dimensions, confined within the limits of my body, from which airy thoughts float up like bubbles. I build memories with my present self. I am cast out, forsaken in the present: I vainly try to rejoin the past: I cannot escape."

-Jean Paul Sartre, Nausea-