torsdag 31 december 2020

Nyår i sovrumsfönstret

 


Nyårsafton på Roberts och husets alla unga har dragit på kalas någon annanstans. Firar nyår med brasvärme och favoritglass. Med böcker och film. Och när tolvslaget närmar sig kryper vi ner under täcket. Öppnar fönstret. Och skålar i kombucha medan vi kikar efter det nya året när det glider in över natthimlen.

När kroppen säger nej och gamla traditioner får bytas ut mot nya. Annorlunda. Men inte alltid sämre.

 

 

 

 

fredag 25 december 2020

julfödelsedagsmorgon

 

Decemberfödelsedag igen. Och han fyller sjutton år. Tiden går sin strida ström och små barnafötter blir stora. Mamman blir nostalgisk och tänker på ett litet nyfött knyte i gungstolen en kall juldagsnatt för sjutton år sen. Kalasmorgon nu och kalas hela dagen. 



 

söndag 13 december 2020

mörkernatt

 

Mörkernatt
och innan solen går upp
den trettonde dagen
på årets sista månad
tänder vi alla ljus vi kan hitta
för att locka fram henne
ljusets brud
som sjunger om solen
som snart ska lysa igen

om dagar i ljusöverflöd och värme
efter mörkertid
och kyla

vi tittar i brasan som brinner
i kaminen
och ser henne där

vi tittar på stjärnorna
som ännu på morgonen
lyser över nejden
hon är där

vi ser henne
känner henne
om vi blickar inåt

hon är där
och vi
ett förkroppsligande
av hennes historia

Mörkernatt
Mörkermakt
och den trettonde dagen
väcker oss med löften
om ljus
 




onsdag 2 december 2020

Frankenstein or the modern Prometheus

 


 

Frankenstein, or the modern Prometheus
av Mary Wollstonecraft Shelley

"I had feelings of affection, and they were requited by detestation and scorn. Man! you may hate, but beware! your hours will pass in drear and misery, and soon the bolt will fall which must ravish from you your happiness forever. Are you to be happy while I grovel in the intensity of my wretchedness? You can blast my other passions, but revenge remains- revenge, henceforth dearer than light or food! I may die; but first you, my tyrant and tormentor, shall curse the sun that gazes on your misery. Beware; for I am fearless, and therefor powerful. I will watch you with the wiliness of a snake, that I may sting with its venom. Man, you shall repent of the injuries you inflict." -Frankenstein chapter 20








lördag 21 november 2020

ingen plats för trasiga kroppar

 

 


 

Jag ville vara
bland rader av böcker
idag
men en bokmässor
är ingen plats
för trasiga kroppar
så jag kryper ner
i värmen
under täcket
med Sylvia Plath i ena handen
och Alix E Harrow
i den andra
Utanför: regnet som slår mot fönstret.
Det är november.
 
 
 
 
 
 

måndag 12 oktober 2020

tjugoårsdag

 



" När jag blir gammal kanske jag får en annan kropp. Jag kanske inte flyger till himlen. Då får vi ringa flygaren och flygplanet så får de flyga hem mig i min nya kropp. Då får jag kanske skelettmage" 
-Lukas 3 år-
 ❤
 
Födelsedagsmorgon i punkhuset på Roberts.  
Den där lilla ljuvliga ungen som pratade och pratade och aldrig kunde få nog av att fråga saker. Som sprang rakt ut i livet med vidöppna ögon, full av kärlek och tillit. Idag fyller han 20, lika hungrig på livet som då. 
 Grattis till mig som fått vara mamma åt den här sötnosen i tjugo år. Och grattis till honom för tjugo år i livet. Idag blir det kalas hela dagen.
Nybakta bullar, tjugåårspaket och höstaster från trädgården.
När ungen som nyss var en liten knodd
har vuxit upp och lämnar barndom och tonår bakom sig.
 
 

 
 
 

 

torsdag 8 oktober 2020

tjugoårströja


Tjugoårströja på stickorna. Lång, varm och alldeles orange. Väntar på oktoberfödelsedag och höstdagar under rodnande träd. Alldeles snart.

Nausea

 


 "I have never before had such a strong feeling that I was devoid of secret dimensions, confined within the limits of my body, from which airy thoughts float up like bubbles. I build memories with my present self. I am cast out, forsaken in the present: I vainly try to rejoin the past: I cannot escape."

-Jean Paul Sartre, Nausea-







måndag 5 oktober 2020

gungstol i oktobersol

 

 

Oktobersol i höstgulnande trädgård. En flaska te. Stickning. Sartre som sällskap. Utomhusvila för trött kropp och drömmande själ. En av de där dagarna som går och aldrig kommer tillbaka. Men minnet. Minnet som ligger som en varm filt när höststormarna viner utanför fönstret.







fredag 25 september 2020

Ett litet liv





 

 Mållös. Rödgråten. Matt.
En historia om barndom, uppväxt och vuxenliv i skuggan av lidande och det svåraste som finns att tänka på. Fantastiskt vacker och plågsamt sorglig historia.
En av de bästa böcker jag läst men aldrig vill läsa om. Tror jag. Läs den. Men på egen risk. 

Ett litet liv, av Hanya Yanagihara


"Han mindes -vem hade berättat det? En av bröderna, men vilken av dem? -en historia om en ömkansvärd liten pojke, en pojke som hade det mycket värre än han, som efter att varit duktig så länge (ytterligare ett sätt på vilket han och pojken skilt sig åt) en natt bad till gud att ta honom: Jag är redo, sa pojken i berättelsen, jag är redo, och en fruktansvärd ängel med gyllene vingar och glödande ögon dök upp och svepte vingarna om pojken och pojken, blev till aska och försvann, befriad från världen.
    Jag är redo, tänkte han, jag är redo, och han väntade på att ängeln skulle komma och rädda honom med sin ohyggliga, fasansfulla skönhet." -Ett litet liv, sid 571


 

fredag i september

 







fredag i september
solen lyser upp höstgulnande trädgård
och musiken är närvarande i varenda cell i kroppen
och varenda vrå av punkhuset på Roberts
 






fredag 21 augusti 2020

Ett eget rum

 

 

"Kvinnor har under århundraden tjänat som speglar med den magiska och förtjusande makten att återspegla mannens kropp i dubbel naturlig storlek. Utan denna förmåga skulle jorden troligen fortfarande vara träsk och djungel. All krigisk ära skulle vara okänd. Vi skulle fortfarande skrapa fram konturerna av rådjur på resterna av fårben och byta flinta mt fårskinn eller de enkla prydnader som tilltalade vår osofistikerade smak. Övermänniskor och Ödets fingrar skulle aldrig ha existerat. Tsaren och kejsaren skulle aldrig ha burit sina kronor och heller inte förlorat dem. Oavsätt vad man använder speglar till i civiliserade samhällen, så är de nödvändiga för alla våldsamma och heroiska handlingar. Det är därför Napoleon och Mussolini båda så eftertryckligt insisterar på kvinnors underlägsenhet. För om de inte vore underlägsna skulle de sluta att förstora dem." Virginia Woolf, Ett eget rum, sid 48


måndag 17 augusti 2020

not back to school day





Morgon i augusti. Sovmorgon. Pannkakor med grädde. Njuter av hemmadagar som aldrig tar slut och att leva enkelt men nära tillsammans. Not back to school day. En av många.




lördag 25 juli 2020

födelsedagsmorgon i julisol

 
          

Födelsedagsmorgon i juli
när solen lyser in genom tunna linnegardiner och den minsta ungen just blir tonåring. 
År som går och tider som förändras. I punkhuset på Roberts.





onsdag 22 juli 2020

Okänd Soldat


 
 
”Hauhia avbröt sin brevskrivning och började granska kulsprutan. Också den var stum och tyst. Han tyckte faktiskt att det döda föremålet teg medvetet, därför att han i sin fantasi upplevde det som nånting med talförmåga, som en förkroppsligad äventyrshistoria. Han försökte föreställa sig dess förflutna, och det mesta av vad han föreställde sig var fantasier utan underlag i verkligheten, fantasier sådana som krigskorrespondenterna hade satt i dem  som inte själva visste hur det var. Han såg inte skyttens ansikte,onaturligt förvridet av spänning, han hörde inte de hesa och ängsliga ropen och befallningarna, inte de nervösa svordomarna och förbannelserna, och inte heller Kaukonens stönande när han blev dödligt träffad och slog ansiktet i samma handtag som Hauhia just nu fingrade på. Han visste ingenting om den regniga och mörka höstnatten då kulsprutan låg på den leriga stigen där Lehto och Riitaoja stupade. /—/ Han placerade en enriskvist i skottgluggen, sköt ut geväret och försökte med händerna darrande av spänning få korn på hjälmen. Han hann bli medveten om en häftig stöt i huvudet, innan det slog gnistor för ögonen och han förlorade sansen och rullade ner på skyttegravens botten.” Väinö Linna. Okänd soldat sid. 314





tisdag 7 juli 2020

Sommar i Helsingfors

 

 

Packad och klar och redo för huvudstaden och egen lägenhet i några veckor. Filminspelning. Skateboardåkning. Och bestämma själv. Sommar i Helsingfors.

fredag 20 mars 2020

vårdagjämning




Vårdagjämning
och ljuset från solen
träffar min panna
genom det öppna fönstret
en morgon i mars
när
krokusarna
just slagit ut
och livet återvänt efter månader av vila

Jorden
värms sakta upp
ger liv
och fröna som väntat
under ytan
gror
spricker
och sträcker ut sina vita rottrådar

fåglarna i min ask
sjunger om våren
och jag sjunger med dem






onsdag 18 mars 2020

hittar ut igen




När viruset kommer och allt stänger och trädgården bjuder på utelek som förut, 
när barnabenen var korta och fulla av spring.
Hittar kanske tillbaka till allt det där som finns ute, 
väntande och levande och utan att kosta ett endaste dyft,
när stan inte längre lockar 
och det är svårt att inte klättra på väggarna
inne i det gamla punkhuset på Roberts









tisdag 17 mars 2020

nya gamla brallor




Plockar fram färger och penslar
och ett par secondhandjeans som legat i lådan ett tag
Får inspiration att göra nåt nytt av det gamla
och prova en idé som funnits där ett tag.






tisdag 10 mars 2020

Imorgon




Imorgon
är jag ett
vrak
och du kommer att bärga
det du kan
mellan matlagning
och
allt det andra du måste göra

spillrorna som är jag
i sängen

gurkmeja
ingefära
och alla koppar te som ryms
innan eftermiddagen

längtar efter att göra
just det där
som är för mycket

imorgon
kommer du att bärga
vraket

idag
står luften stilla
håller andan
och väntar




fredag 28 februari 2020

tänker en ny historia för våra kläder




Tänker på kläder. 
På en ny historia. 
Som inte handlar om sprillans och senaste och mest glittriga, men skön och bekväm och älskad länge. Och kanske mest lagad och mest använd i garderoben. Tänker att  tanklöst handlande bidrar stort till den här civilisationens största problem, och tänker att det liksom inte räcker att bara beskylla och skamma.  Istället: titta nytt på trasigt och lagat.  

Tänker på kjolar som snart har mer lagning än originaltyg. På tröjor med revor som sitter ganska hippt och snyggt. Tänker på välstoppade sockor och broderade knän på barnabyxor.På att kläder kan bli konstverk med sina alldeles egna egenheter.
Längtar efter en tid när väl använda kläder inte ses som fattigt och fult och skämmigt, utan som häftigt och snyggt och smart. Eller bara helt okej.




#ennyhistoriaförvårakläder














tisdag 25 februari 2020

onsdag 19 februari 2020

tung i min hand




Blundar.
Faller tillbaka.

Slutna ögon
som stirrar mot väggen
rösten
som ekar tom
väsnas
i döva öron

och kanske
en doft
knappt där
redan försvunnen
styr mig tillbaka
jag vet
tillbaka
till modet
jag måste
veta

stenen
tung i min hand
som spricker

en grodd
ett hjärta

rötter som stilla
men ostoppbara
letar sig ner 

i mina fötter
en längtan
om fast mark
jord mellan tårna

i mina händer
värme
att fylla en kropp
hjärtat en sten
tung i min hand.







#myalgiskencefalomyelit
#mecfs
#närkroppensägernej








lördag 15 februari 2020

Soaring over black night skies





Lying in bed
thinking about long talks about love
life
death
about living
about processing
about letting go
mending things that broke
reliving to relieving
about finding the darkness within
finding the light within
and daring yourself to see both
acknowledge
and set free.

To Blythe
for being in my life (and in my mind)
even when I´m too tired to talk.









fredag 14 februari 2020

Mot England





på väg ut på resa
mot England
mot skumma små musikaffärer
second hand-butiker
caféer
british library
vänner
och 
London

Över havet. Över ett annat hav. 
Och sen väntar 
äventyret

Ha en underbar resa älskade ni.




 
.

onsdag 12 februari 2020

Saker jag tagit för givet III




Trappor.
Hur lång är inte vägen upp till sovrummet
när kroppen inte vill...









#mecfs
#millionsmissing
#myalgiskencefalomyelit
#närkroppensägernej