Ensamdag. Läsdag. "The wise man´s fear".
De
sista femtio sidorna.
Vill läsa ut men vill ha
den kvar. Längtar efter de sista orden, men inte
glappet som kommer efter att historien tar slut. En av de där böckerna som blir som en vän. Sällskap. Kärleksaffär.
Tegelsten. Tänkte aldrig läsa, men kunde inte låta bli.
Historien om honom. Om henne. Om världen som låter sig längtas efter.
Om människor. Annorlunda fast samma. Lika fast ändå inte.
Om att vilja så mycket.
“That´s all,' I said after several minutes of fumbling around the subject. 'Or at least that´s enough of my talking about it. She confuses me like no other thing in the world.' I picked at a splinter in the tabletop with my finger. 'I hate not understanding a thing.”
The wise man´s fear. Patrick Rothfuss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar