tjugoårströja

Tjugoårströja på stickorna. Lång, varm och alldeles orange. Väntar på oktoberfödelsedag och höstdagar under rodnande träd. Alldeles snart.

ylletröja för vinterdragiga hemmadagar

Så blev den färdig. Ylletröjan till vintern. Tunn och lätt. Men varm. Blir skön att ha i dragiga rum när kylan drar in med vinterväder och ruskstormar. Stickad i mörkbrun ull från ålandsfår alldeles nära. Stickad mestadels på rundsticka nr 5,5. Med mycket luft mellan maskorna.

Mera Weasleytröja. Den tar aldrig slut.

Snart. Snart. Snart. Bara ärmar kvar. På Weasleytröjan som det gått så många troll i att den nästan aldrig blivit färdig. Stickat. Sytt ihop. Missnöjd. Stickat om ärmar. Missnöjd. Stickat om hela tröjan. Nu ärmar. Och sen... Kommer den att vara bra?

En nästan likadan kofta

Saknar yllekoftan som blivit alltför sliten. Mera lagningar än kofta. Omstickad och tillstickad. Stoppad och fixad. Men nu förpassad till minneslådan med saknade kläder.
Stickar en ny. Likadan fast inte riktigt. Små ändringar i designen bara. Lite vidare i modellen. Inga hålmönster den här gången. Men samma ljuvliga mörka ullgarn från Strömsvik. Varm. Mjuk.
Koftan jag tänker bo i en tre-fyra vintrar minst. Helst resten av livet.

Stickad på frihand. 20 timmar. Ungefär.  Tre och en halv härva tretrådigt 140 tex. 18m x 27v på stickor 3. Med andrahandshittade pärlemorknappar i olika storlekar.

Garnet kommer från Strömsvik i Lemland. Hitta gården här.

Weasleytröjan som blev klar till slut.

Stickat. Repat upp. Stickat om. Lagt undan. tröttnat. Misströstat. Tagit fram och börjat om. Rättat till. Stickat igen. Och sen. Blev klar till slut. Nån gång i november. 

Tar fram kameran i vårvintersolen. Glömdes bort i vardagsstök och allvarssysslor. Men nu. Ungen med tröjan på. Weasleytröjan som blev klar till slut.